Inneträning
Idag suger verkligen vädret. Husse bakar bullar och snoddas lever rövare.
Ur en bilhunds perspektiv
Igår fick jag sitta i bilen aldeles för mycket. Matte och husse var inte bara på skolan på förmiddagen utan även på stan på kvällen och åt middag. Så fick jag inte mat fören kl 21. Men sen va jag uppe med husse mellan 12-02 som hämd. Lite rättvisa måste man ha.
Komplex
Du är inte rolig nog. Det är vad husse tycker om matte nu, ja husse är inte heller nå rolig heller men det är jag inte sen att också påpeka. Det hadlar om inkalling och att Snoddas har lite svårt att lyssna. Idag var vi på en sot tom parkering och tränade lite sånt. Tillslut sprang vi och gömde oss bakom bilen och väntade in honnom. Det gav ganska bra utslag och han blev nog lite orolig vart vi hade tagit vägen tills vi visslade lite på han. Då kom han på studs.
Apporten tränar vi bara inne än så länge.
Det går framåt
-Jag kan om jag vill.
En viss skillnad
Nu
Då
Att vara ensam.
Att vara ensam är svårt för en liten hund. Han vill ju så gärna vara med oss hela tiden om det gick men samhället begränsar detta en del och sen vill man faktiskt inte ha med honom överralt. Än så länge följer han med oss till skolan och sitter i bilen på dagarna medan vi skriver på våra examensarbeten men snart kommer det bli snö och kallt och då funkar inte det riktigt. Vi övar till och från på att lämna honom ensam men vi måste nog nu verkligen ta tag i det. Snön och vintern kan ju faktiskt komma snart. Korta stunder i början. Bara lämna han och gå ut och gå sju våningar ned och sedan ta hissen upp har vi haft som start. Det börjar han klara rätt ok. Nu måste vi bara öka på tiden och frekvensen lite. men när man inte har ärenden som passar att lämna honnom lite nu och då blir det lätt att man glömer bort att träna. Ska ta mitt korsord och bosätta mig i trappen någon dag nu kanske?
Ur en Griffon d'arret à poil dur/ korthals perspektiv
-Griffon korthals går bra om ni kallar mig. Jag tillhör en anrik ras av stående fågelhundar som herr Korthals tog fram på 1800-talet och där av namnet korthals. Jag ska jaga allt småvilt och fågel och även kunna apportera och gå eftersök. Jag ska fuska lite med allt kort och gott och vara lättdreserad. Den perfekta jakthunden kan vi även gärna kalla oss men vi är ganska så ödmjuka så vi behöver inte tala högt om det då det kan väcka så mycket avund.
ps
-Korthalsarna är inte lika vorstrarna, det är vorstarna som är lika Korthalsarna.
Söndag
Då vilar en liten hund och hans husse.
-Precis min melodi en sådan här blöt och regning dag.
Promenaderna går bättre och bättre. Man känner sig som matte lite kluven i hur mycket man ska begänsa sin hund på koppelpromenad. Samtidigt som man vill att han ska få så mycket som möjligt ut av sin promenad vill man ju själv ha en trevlig promenad med en hund som inte drar i kopplet. Men ju kortare koppel vi ger honom vi ger honnom ju "finare" går han. Jag har gått och morrat åt honom en hel promenad varvat med beröm. Tog lite på rösten men jag tycker vi har en possetiv trend nu. Bara att jobba vidare.
En hunds uppgift
- Leta svamp ni så håller jag koll
Ur en hisshunds perspektiv
Alltså när man är en lite hund är det inte bra att gå i trappor allt för mycket. Husse säger det är dåligt för min rygg så hos husse åker jag oftast hiss när jag ska in och ut för att slippa ta trapporna. Notera oftast. Ibland händer det att personer som antingen flyttar in eller ut i husses hus inte har något hissvett. Dom okuperar hissen i flera timmar och jag måste bara ut och kissa ibland. Detta tycket jag är för taskigt betende och en dag kommer jag hämas på er som gör så här. Ni kommer inte veta när och vad det är som händer men att hämden från Snoddas kommer det kan ni lita på.....
Helg
Äntligen helg.
Dock har Snoddasen svårrt att somna om så där vid halv 7 efter morgonkissen. Han vill gäna mysa men eftersom det råder föbud mot hundar i sängen är det så svårt.
Det är bättre när matte och husse klivit upp och man kan ligga i soffan och mysa. Då kan man till och med som liten hund somna om.
- Varför gör vi inte detta oftigare?
Oftas då passar husse och matte på med att göra lite nyttiga saker som städa mm vilket egentlign är lite dumt för då vi sen känner oss mogna för att vila är Snoddas helt utvilad och vill inte fortsätta sova.
-Precis! Då vill jag springa så öronen fladdrar. Helst lös i skogen men går också bra på stora oppna gräsytor om det kan erbjudas.
Ett fram två tillbaka
Träning, träning, träning. Allt vi gör med Snoddas är att träna. Dock går det inte så bra som jag vill. Inkallning går så där. När inte löven eller Snoddas egen skugga distraherar honom. Svårt att veta hur man ska göra också. I litteraturen framgår det att man ska vara tydlig och det tycker jag att jag är, dock från feedbacken från Snoddas så är jag inte så tydlig som jag själv tror.
-Matte jag förstår inte.
Vi övade ute utanför mitt hus igår. Då hade han inte fått vara ute i skogen eller lös den dagen så det fanns bra med energi i den lilla hundkroppen. Kanske lite väl för mycket? Just nu är "gå fint i koppel", inkallning och stanna som vi mest vill få bukt med. Dock menar husse att vi måste börja om från början igen och inte göra det för svårt för honnom. Vilket betyder mer täning innomhus med mindre disstraktioner. För mig som är en mycket otåligare människa än husse känns det frustrerande men det är nog rätta vägen att gå ändå. Samtidigt som jag vill lära Snoddas en massa saker måste jag lära mig vara tålmodig för att vi båda ska komma någon stans. Jag är mer van med hundar som tar egna intiativ och som man bara kan berämma när gom gör rätt och rätta när det inte blir det. Snoddas å andra sidan vill inte göra något fel så i stället tar han inte så mycket egna intiativ.
-Jaha, vad ska vi göra här då?
Ur en fyllehunds perspektiv
- När ska vi köpa Hälges nya Wiskey, the famous moos?
Blötdjuret
Idag öste regnet ned så Snoddas vägrade gå någon lite längre sväng i morse med mig utan föredrog att gå in igen och vänta in frukost. Men här blev det ingen frukost före 7, mågon måtta får det vara. Fast han var duktig han sov till 10 över 6. Då tyckte även jag att det gick an att gå upp. Den tredje flockmedlemmen hade vissa inväningar mot detta men övertalades snabbt. Eller kort och gott han hade inget val.
Gårdagens träning med en setter och en lite halv-ilsk spanniel tog nog mer på Husse än på hunden. Men vilket race det var. Än pallar dock inte den lilla korthalsen med settern men vi jobbar på det. Spannieln åt mest blåbär på vår lilla utflykt så henne är det lite svårt att utvärdera mot. Sen hade setterns matte gjort ett jättefint retriverkoppel till vår lilla krabbat. Matte och husse blev väldigt glada. Snoddas föredrar ändå stt springa lös så han har nog lite delade meningar om kopplet.
-Bite me, hit ska vi gå!
Ur en jakthunds perspektiv
Att folk som inte lever med vargen in på knuten ska ha så mycket att säga till på i vargdebatten är skrämmande.
