enhundenplan.blogg.se

Då vilar en liten hund och hans husse.

- Leta svamp ni så håller jag koll

Äntligen helg.

Oftas då passar husse och matte på med att göra lite nyttiga saker som städa mm vilket egentlign är lite dumt för då vi sen känner oss mogna för att vila är Snoddas helt utvilad och vill inte fortsätta sova.

 

Träning, träning, träning. Allt vi gör med Snoddas är att träna. Dock går det inte så bra som jag vill. Inkallning går så där. När inte löven eller Snoddas egen skugga distraherar honom. Svårt att veta hur man ska göra också. I litteraturen framgår det att man ska vara tydlig och det tycker jag att jag är, dock från feedbacken från Snoddas så  är jag inte så tydlig som jag själv tror.

 

 

Vi övade ute utanför mitt hus igår. Då hade han inte fått vara ute i skogen eller lös den dagen så det fanns bra med energi i den lilla hundkroppen. Kanske lite väl för mycket? Just nu är "gå fint i koppel", inkallning och stanna som vi mest vill få bukt med. Dock menar husse att vi måste börja om från början igen och inte göra det för svårt för honnom. Vilket betyder mer täning innomhus med mindre disstraktioner. För mig som är en mycket otåligare människa än husse känns det frustrerande men det är nog rätta vägen att gå ändå. Samtidigt som jag vill lära Snoddas en massa saker måste jag lära mig vara tålmodig för att vi båda ska komma någon stans. Jag är mer van med hundar som tar egna intiativ och som man bara kan berämma när gom gör rätt och rätta när det inte blir det. Snoddas å andra sidan vill inte göra något fel så i stället tar han inte så mycket egna intiativ.

 

 

-Jaha, vad ska vi göra här då?

- När ska vi köpa Hälges nya Wiskey, the famous moos?

Idag öste regnet ned så Snoddas vägrade gå någon lite längre sväng i morse med mig utan föredrog att gå in igen och vänta in frukost. Men här blev det ingen frukost före 7, mågon måtta får det vara. Fast han var duktig han sov till 10 över 6. Då tyckte även jag att det gick an att gå upp. Den tredje flockmedlemmen hade vissa inväningar mot detta men övertalades snabbt. Eller kort och gott han hade inget val.

 

Gårdagens träning med en setter och en lite halv-ilsk spanniel tog nog mer på Husse än på hunden. Men vilket race det var. Än pallar dock inte den lilla korthalsen med settern men vi jobbar på det. Spannieln åt mest blåbär på vår lilla utflykt så henne är det lite svårt att utvärdera mot. Sen hade setterns matte gjort ett jättefint retriverkoppel till vår lilla krabbat. Matte och husse blev väldigt glada. Snoddas föredrar ändå stt springa lös så han har nog lite delade meningar om kopplet.

 

 

Snoddas har haft sin första fästing här i Umeå.

 

Jag och husse måste verkligen börja överväga att flytta längre norr över.

 

Idag blir det lungt för hunden våran. Kanke bra efter två dagar i skogen.

 

 

Fantastiskt nog sov han till halv sju idag och det har han aldrig gjort. Innan har vi försäkt med allt mindre vatten på kvällen, mer mat på kvällen, vara uppe längre, mindre mat på kvällen. You name it. Vi har prövat det mesta för att få honnom att sova längre. Ok allt utom att få sova i sängen. Där går min gräns. Tål inte massa skit och sand i sängen. Appro på det här ned att få hjälp med att få hunden att sova så är ändå det värsta "hjälpen" när man googlar på ämnet. Alla hävdar att "första natten var lite besvärlig men sen dess sover han alltid hela nätterna igenom och vaknar inte före nio" Jag vill bara påpeka att detta inte alltid är fallet och ni som skriver detta behöver faktiskt inte på peka detta till alla som har problem med detta på varierande forum. Det är inte något konstruktivt tips för oss andra. Just so you know!

 

 

Promenaderna upplever jag också går lite bättre men vi har inte vågat oss på dressyrlänken än. Då måste vi ha fullt fokus och nu i början på veckan har det varit mycket med inmätningen av husses försök och Snoddas träning har blivit lite lidande av det med. Det är faktiskt inget folk pratar som mycket om när man skaffar hund hur ofta man får dåligt samvete över att man inte hinner träna och göra det man vill med hunden. För döm flesta av oss är ju inte Andres Landin och kan leva på sina hundar och träna med dom jämt. Vi är vanliga dödliga med dedlines, möten och andra saker att passa och göra med. Ände vore det jätteroligt om han kunde bli något. Men som sagt allt hänger på mig och husse. Snoddas har nog potentialen frågan är bara om vi kan utvinna den. Snoddas farfar eller om det var morfar reste fågeln han ställt genom att du osäkrade hagelbössan endast. Det vore så coolt om man kunde lära honom. Dock är vi ju inte riktigt där än men det är ju bra att ha mål....

 

   

   

 

Idag var Snoddisen en trött liten krabbat efter att ha varit ute och sprungit nästan hela dagen. Dagen till ära var även matte utkomenderad till husses försök som fältassistent. Motvilligt förjde jag med. Men det blev ägndå en ganska givande dag. Snoddas vågar sig iväg allt längre men inkallningen funkar ganska bra. Vi stannade på vägen hem och köpte en dressyr länk till Snoddas och en till filt. Han ska bara ha och ha och ha. Tur godishuset ligger brevid djur magasinet så husse och matte kunde få sig något dom med. Husse uppleved det som att tanten på djuraffären dömde honom för att han köpt dressyrlänken. Jag sket i det fullständigt. Bättre att ha en hund att gå ut och gå med än en boggserbåt tycker jag. 

-Boggserbåt?!  Jag nä....eller kanske bara lite säger Snoddas när han och husse pratar igenom saken.

 

Vi vill ju bara att han ska ha det bra och fungera hemma hos oss och hur kul är det om man gruvar sig inför varje promenad man ska ta? I morgon blir det träning med Spannielklubben. Jo Spannielklubben för det finns ingen träningsgrupp för Korthalsr här i stan.

 

Tack och god natt

Idag var Snoddas och husse ute på husses försök. Nu kanske det inte är helt husses försök då det lades ut för tjugo år sedan då husse bara var barnet men så noga är vi inte. Husse mätte träd, Snoddas åt blåbär och uppleve allt de skogen kan erbjuda. Vem gör rätt? Det är inte min sak att dömma.

Jo visst, han må ändå bara vara 4,5 månader men lite rosetter har han ändå lyckats snubbla över.

Ja det va en lite go skit som vi hämtade från sin lyckliga uppväxtmiljö utanför Kalix. Vägde knappt 5 kg och pigg och glad i överflöd. Nu 10 kilo senare är han precis lika söt men lite mer upprorisk än innan. Detta förklars genom ett bristande ledarskap från flockledaren för trots att Snoddas är väldigt verbal av sig så är han lite svår och prata och resonera med.

 

Men det här med hunduppfostran är inte lätt. Träna, nöta och läsa hundböcker gör matte. Sova, äta fisa och lite täning är Snoddas vardag. Egentligen skulle man vela va ledig i 6 månader och bara träna hund så det blir någon styrs på han men sån lyx har man inte. Det mest aktuella vi måste ta tag i nu är koppelpromenaderna. Han är som en lite boggserbåt när man är ute och går och NEJ känns väldigt uttjatat. Svårt när han nu är så stor och behöver röra sig en del men ska man va konsekvent och stanna varje gång han drar kommer man ju ingen stans. Grunden till detta är flockledningens brist på tålamod men vad ska man göra? Jo träna en själv för att träna Snoddas. Ingen annan väg. Vill engentilgen gå kurs i grundlydnad men han är än för liten med sina 4,5 månader. Så dåligt för mig men kanske bättre för Snoddas men vi ligger inte i fas med Anders Landins veckomål för valpar men nu mins vi alla historien om sköldpaddan och haren. 

 

Mot nya äventyr och köpa mer godis.....åt snoddas